publicerad: 2021
ÅNGEST oŋ4est, förr äv. ÅNGST, r. l. f. l. m. (OPetri 2: 142 (1528) osv.) ((†) n. Fernander Theatr. 146 (1695), Kolmodin Rök. 91 (1745: samwets-ångst)); best. -en; pl. (tillf.) -ar (Gustaf-Janson Råtun. 168 (1962) osv.) ((†) -er Weise 45 (1697), Envallsson Procent. 25 (1786)).
Ordformer
(anghest 1645. angist 1526–1536. angst 1526, 1860 (: Angstfull). ångest (-th) 1526 osv. ångist 1526–1541. ångst 1614–1969. ånst 1681)
Etymologi
[fsv. angist; liksom fd. angest (ä. d. angest, d. angst) av mlt. angest, anxt; motsv. mnl. anxt (nl. angst), fht. angust (mht. angest, t. angst); bildat medelst ett st-suffix till den stam som äv. föreligger i ÅNGER, sbst. — Jfr ANGINA, BEÅNGSTAD, BÅNG, adj.]
om sinnestillstånd av stark rädsla l. skräck l. panik (ss. reaktion på levnadsomständigheter l. utan tydlig l. uppenbar orsak); särsk. om patologiskt tillstånd av sådan karaktär (äv. manifesterande sig i fysiska symtom ss. yrsel l. andnöd l. hjärtklappning l. kallsvett o. d.); äv. dels övergående i allmännare bet.: sorg l. lidande (se särsk. a, b), dels försvagat: oro l. ängslan. Ha, få, känna ångest. Stark, djup, förlamande, smygande ångest. Patologisk, neurotisk, existentiell, social ångest. OPetri 1: 102 (1526). Ångesten för then timeliga döden kan trycka then kalla swetten ur en menniskia. Spegel Pass. 135 (c. 1680). Eftermiddagen klockan 4 feck Hennes Maj:t förskräckelig ångest, febren ökades, pulsen blef ojemn. PH 12: 412 (1782). När ufven skräna hörs, af ångest gässen kackla. BEMalmström 6: 282 (1865). Plötsligt kom det en vild ångest över honom. Den grep honom så häftigt, att han knappast kunde hålla sig upprätt. Malmberg Fiskebyn 160 (1919). (Medicinska preparatet) Alopam .. Användning. Vid ängslan, ångest, rastlöshet och sömnsvårigheter. PatFass 1990–91, s. 115. Jag får ångest av att sitta på ändan hela dagarna och skriva. Berg Fotogr. 41 (2006). — jfr BOT-, BYX-, DÖDS-, HELVETES-, HJÄRT-, LIVS-, MODERS-, PLATS-, SAMVETS-, SJÄLS-, SORGE-, SPRIT-, SYNDA-ÅNGEST. — särsk.
a) i förb. med hjärta. Stoor bedröffuilse och hierta(n)s ångest medh många tårar. 2Kor. 2: 4 (NT 1526). Movitz, om du orkar, / Förskingra hjertats ångst och qvalm. Bellman (BellmS) 1: 184 (c. 1775, 1790).
b) i mer l. mindre tautologisk förb. med ord som nöd l. sorg. Rom. 2: 9 (NT 1526). När thet ryktet kom kring om landet at konungen dödh war, wardt stoor sorgh och ångest i bland folkit. OPetri Kr. 63 (c. 1540). I ångstens och nödens tid drifves ditt hjerta med desto större ifver att söka Herran. Melin Pred. 1: 119 (1844).
c) i sådana uttr. som vara i (sådan l. sådan) ångest, känna (sådan l. sådan) ångest l. oro. Hielp alla menniskior som äre j angst, sorg och änxlan, för sina synder skul. OPetri 1: 61 (1526). Vara i dödlig ångest. Auerbach (1916). särsk. (†) i uttr. vara i tusen(de) ångest l. ångester, känna svår ångest l. oro; jfr TUSEN I 2 c. Thet gode Barnet war åter i tusende ångster, och wiste ingen hielp. Weise 142 (1697). Wrangel har skickat dem i går aftons till tryckeriet utan att be någon se efter tryckningen och är nu i tusen ångest deröfver. Bremer Brev 1: 247 (1833).
d) (†) i uttr. ngn är ångest, ngn känner ångest. Mon ecke tich thå wara ångist nogh, ath tw ecke weet hwart tw scal wända tich. OPetri 1: 87 (1526). Tå mich är ångest så åkallar iach herran. Psalt. 18: 7 (öv. 1536). PJGothus Helg. A 7 a (1593).
Ssgr: ÅNGEST-ANFALL~02 l. ~20. ångestattack; jfr anfall, sbst.1 3. Berggren SupplPred. 222 (c. 1870). Hjärtat kännes under ångestanfallet sammansnördt såsom en klump, stundom med en tydlig förnimmelse af smärta. LfF 1905, s. 71. —
-ATTACK. attack (se d. o. 3) av ångest; jfr -anfall. DN(A) 7/11 1909, s. 14. Under vistelsen på sjukhuset snabb förbättring under samtidiga abstinensbesvär såsom ångestattacker. SvLäkT 1935, s. 67. —
-BETONAD, p. adj. som inbegriper l. är förbunden med (ngt som påminner om) ångest. Gadelius Tro 2: 145 (1913). Starkt ångestbetonad oro. 2NF 33: 1229 (1922). —
-BLANDAD, p. adj. blandad med ångest. Det ångestblandade hoppet om ett lyckligt lotterinummer. NDA 12/1 1882, s. 3. —
-DRÖM. dröm som ger upphov till l. präglas av ångest; jfr -fantasi. SvD(A) 15/9 1906, s. 11. Det var som om han vaknat ur en ångestdröm. Siwertz JoDr. 213 (1928). —
-DÄMPANDE, p. adj. i sht med. som dämpar ångest. Kombinationen öl–tabletter är mycket vanlig. Blandningen är ångestdämpande men luktar inte varför missbruket är svårt att upptäcka. SvD 5/1 1969, s. 26. Jag har tidigare varit beroende av det ångestdämpande medlet Tryptizol. ICAKurir. 1985, nr 8, s. 42. —
-FULL. ångestfylld. Visb. 2: 52 (c. 1600). Hvar eftermiddag, då posten kom med hans två dagar gamla tidningar, ilade han med feberhast igenom dem och dröjde ångestfull vid hvarje olycksfall och dödsfall. Söderberg AllvLek. 306 (1912). En tung, ångestfull julinatt. Werin Ekelund 2: 18 (1961). —
-FYLLD, p. adj. som är uppfylld l. präglas av ångest; jfr -full, -laddad, -mättad. De ångestfyllda ropen. PT 11/10 1875, s. 2. Besvärliga och ångestfyllda personer som exempelvis Ingmar Bergman. ICAKurir. 1987, nr 48, s. 4. —
-FÖRNIMMELSE. ångestkänsla. Hon somnade .. med en obetvinglig ångestförnimmelse surrande i sin hjerna. DN 1896, nr 9468 B, s. 2. —
-GNÄLL. (numera bl. tillf.) gnäll av ångest; jfr -skrik. Hundarnes hetsiga skall, som öfvergick till ångestgnäll. Högberg Vred. 1: 348 (1906). —
-GREPP. (numera bl. tillf.) jfr grepp 1 a. (Överklassens) fruktansvärda skuld förnam han som ett ångestgrepp kring hjärtat. Roos Son 250 (1904). —
-JAGAD, p. adj. ångestriden. DN 2/10 1921, Bil. s. 3. En rastlös och ångestjagad men rosökande människa. OoB 1963, s. 359. —
-KOMPLEX. jfr komplex, sbst. 2 b, o. -syndrom. SvD(A) 30/7 1927, s. 8. Personer som frånsett sina neurotiska ångestkomplex är fullt friska. SvD(A) 20/1 1959, s. 5. —
-KVAL. kval bestående i l. uppkommande ur ångest. Kellgren Nal 73 (1852). Ett nytt helvete af ångestkval! Strindberg Inf. 179 (1897). —
-KVALD, p. adj. (numera bl. tillf.) ångestriden; äv. substantiverat; jfr kvälja 2. Palmblad Aisch. 356 (1844). Sjuksköterskor som .. blir de döendes och ångestkvaldas bästa stöd. SvLittTidskr. 1965, s. 59. —
-KÄNSLA. känsla av ångest; jfr -förnimmelse, -stämning. AB 3/7 1869, s. 3. Promenaden hade inte förmått avlägsna hennes oro, hennes nervösa ångestkänsla. Eriksson ÖmhHung. 90 (1948). —
-LADDAD, p. adj. ångestfylld. SvD(A) 1/2 1928, s. 13. Som barn upplevde jag den ångestladdade halvt hysteriska atmosfären som på den tiden präglade sammankomster i pingströrelsen. DN(A) 1/12 1963, s. 10. —
-MÄTTAD, p. adj. ångestfylld. Redan af första aktens ångestmättade scener greps publiken och tvangs med eller mot sin vilja att dödstyst följa med. Kalmar 10/4 1901, s. 1. —
-NATT. ångestfylld natt. GHT 8/10 1873, s. 2. Hur mycket fattigare skulle vi icke hafva varit, om t. ex. Pascal före sin död rifvit sönder de papperslappar, på hvilka han i ångestnätterna kastat ner sina ”Tankar”? Levertin Diktare 5 (1898). —
-NEUROS. (numera bl. i icke fackmässigt spr.) jfr -syndrom. De sjukdomar, där hittills de bästa resultaten nåtts, falla huvudsakligen inom hysteriens, tvångs- och ångestneurosernas diffusa råmärken. Bjerre Själsläk. 139 (1914). —
-NÅL, förr äv. -NÅLA. (numera bl. tillf.) jfr nål 1 i. Trött wardt (han) .. vnder sitt swåra Korsz, tå honom een ångestnåla genom hans Hierta trängde. Thelaus AOluffson A 3 a (1659). Ångestnålar i magen. GbgP 4/12 2017, s. 34. —
-PSYKOS. (numera bl. i icke fackmässigt spr.) jfr -syndrom. Petrén Analys 31 (1905). Isolering och avstånd skapade där ångestpsykos och skräck. Lo-Johansson Stat. 2: 94 (1937). —
-REAKTION. reaktion (se d. o. 5) bestående i l. orsakad av ångest. DN(A) 24/3 1930, s. 6. Nervösa barn med benägenhet för ångestreaktioner. DN(A) 14/12 1963, s. 17. —
-RIDEN, p. adj. plågad l. ansatt av ångest; jfr rida, v. 8 b, o. -jagad, -kvald. DN(A) 6/11 1927, s. 6. Vi var vilsna och ångestridna men också fulla av kreativ livsglädje. Axelsson Honungsvarg. 57 (1984). —
-ROP. rop i l. av ångest; jfr -gnäll, -skri, -skrik. PoetK 1819, 2: 127. Den slutgiltigt ensamma mänskans ångestrop .. Kvävt, kvidande trängde det över hennes läppar. Heerberger NVard. 338 (1936). —
-SKRI. ångestskrik; jfr -rop. Jesu ångest-skri. SionSång. 1: 59 (1743). Kommer man till .. (sparvhöksungarna) i boet, klingar alltid hanungarnas ångestskri högljuddare än honornas. Rosenius SvFågl. 3: 134 (1928). —
-SKRIK. skrik i l. av ångest; jfr -gnäll, -rop, -skri. Najaden 1841, nr 7, s. 3. Havet är mörkt och kallt och ingen vind kväver de drunknandes ångestskrik. Hufvudstadsbl. 17/4 2016, s. 40. —
-SKUGGA. (numera bl. tillf.) jfr skugga, sbst. 12. Den ångestskugga, som kastas av allt det stora, obekanta runtomkring. FinT 1931, 1: 384. —
-SKÄGG. (numera bl. ngn gg) om slag av skägg (se d. o. 1) som svårmodig l. konstnärlig l. pretentiös o. d. mansperson bär l. anses bära; äv. metonymiskt, om man med sådant skägg (jfr skägg 2). Ett och annat ångestskägg och vanliga unga män. SvD(A) 27/11 1953, s. 3. De s. k. ångestskäggen hade (vid sekelskiftet) inte kommit in i de unga männens beteendemönster, de kom först med filmen och psykoanalysen. LD 19/8 1959, s. 9. —
-STÄMNING. stämning präglad av ångest; jfr -känsla, -ton. Arbetet 4/5 1901, s. 3. Att determinismen .. äger förmågan att kasta en hel generation in i en allmän ångeststämning, en tristess, om vars rätta ursprung den själv inte är medveten. Hellström Malmros 161 (1931). —
-SUCK. suck (se suck, sbst. 2) av ångest; förr äv.: suckande i ångest (jfr suck, sbst. 1); äv. bildl. Den djupa ångestsuck, som utpressades ur hans barm, vittnade om den förfärliga ansträngning, genom hvilken han återvunnit sin besinning. GHT 17/4 1856, s. 1. Cypresser vrida sig under ångestsuck. Snoilsky 5: 114 (1897). —
-SVETT. svett som frambryter vid ångest. Lacander Gyllenstierna 50 (1706). Ångestsvetten steg i pärlor upp på hennes panna. Krusenstjerna Fatt. 4: 47 (1938). —
-SVETTIG. fuktig l. våt av ångestsvett. Se bairaren med ångestsvettig panna! / Än beder han och än han hörs förbanna. Snoilsky 1: 151 (1874). —
-SYNDROM. (i sht i fackspr.) om olika slag av patologiska ångesttillstånd; jfr -komplex, -neuros, -psykos. SvFarmT 1958, s. 92. Ångestsyndrom (dvs.) en grupp psykiska störningar där ångest i olika former är en dominerande del av besvären. Lindskog (1997). —
-TANKE. tanke som präglas l. föranleds av ångest l. tanke som föranleder ångest. I nattens dofva stillhet, / vid heta febersting, / ångesttankar famla / i dunkel vilsna kring. Hansson Nott. 9 (1885). —
-TILLSTÅND~02 l. ~20. jfr tillstånd 3 c. En hos barn oftare än hos vuxna uppträdande företeelse är marridt och dylika ångesttillstånd. SvD(A) 29/1 1901, s. 6. Som nerv- och hjärtläkare får man jämt umgås med depressioner och ångesttillstånd. Siwertz Tråd. 79 (1957). —
-TON. ton (se ton, sbst.2 2, 4) som ger uttryck åt l. är präglad av ångest; jfr -stämning. Holmström Ström NatLb. 2: 121 (1852). Avklädd varje illusion, / ser du stjärnans stålpupill; / och du hör en ångestton / i en höstlig fågels drill. Edfelt Högm. 52 (1934). Det är kanske inte bara självhävdelse, som talar ur inskrifterna (i Västeråkers kyrka) – där skälver kanske också en ångestton inför döden och domen? TurÅ 1947, s. 208.
Spoiler title
Spoiler content