publicerad: 1898
ANGREPP an3~grep2, äfv. aŋ3~ (a`ngrepp (med) sl(utet) e Weste), i bet. I n., i bet. II r. l. m.; best. -et l. -en; pl. i bet. I =, i bet. II (knappast br.) -ar (Dalin 2: 762 (1853)).
Ordformer
(-grep G. I:s reg. 6: 247 (1529), Schönberg Bref 2: 10 (1778); -greep Schroderus Liv. 67 (1626), Girs E. XIV:s hist. 26 (c. 1630); -grepp Möller (1745) osv. -grip Ebr. 11: 34 (NT 1526), RA 2: 38 (1561); -grijp Tegel G. I:s hist. 1: 288 (1622), N. Av. 13 Mars 1656, nr 2 Bil.: Relation s. 3)
Etymologi
[fsv. angrep, angrip(p), af mnt. angrepe; jfr d. angreb, n., holl. aangreep, m., t. angriff, m.; med afs. på förlängningen af slutkonsonanten se Kock Ljudl. 384, Dens. i Arkiv 8: 172, Noreen i Grundr. 1: 604 (1897), Dens. Altschw. gr. 231 (1899)]
2) till ANGRIPA 2. Skärbackarnes tänder äro så afsneddade, att angreppet sker så småningom. W. Hoffstedt i Tekn. tidskr. 1873, s. 184. — konkretare: det, hvarpå en kraft direkt verkar (jfr II). Kring (hjul-)skifvans omkrets är upplindad en vid densamma fäst lina, hvilken tjenar till angrepp för den verkande kraften. Uppf. b. 2: 64 (1873). Zidbäck (1890). — jfr KUGG-ANGREPP.
3) till ANGRIPA 6: anfall. Tillbakavisa ett angrepp. Ett öppet, ett försåtligt angrepp. jfr HUFVUD-, MOT-ANGREPP m. fl. — särsk.
a) till ANGRIPA 6 a. Skansen togs i första angreppet. Samson, och Jephte, och Dauid .. haffua affwärdt fremmande folks angrip. Ebr. 11: 34 (NT 1526). (Att) Rijket måtte blifwa säkert bewäpnat moot hwad fiendligit angreep åkomma kunde. Girs G. I:s hist. 70 (c. 1630). Att allesamman med carolinska uppsyner afbidade ordres till angrepp. J. Wallenberg 185 (1771). Så förvare vi (vårt goda) .. och sätte det i säkerhet, undan tidernas omvexlingar och våldets angrepp. Wallin 2 Pred. 3: 143 (1822). All berättigad strid är försvar, men utan angrepp vinnes icke seger. Nyblæus Fäktl. 41 (1876). Angreppet (offensiven) utmärker sig derigenom, att man uppsöker fienden, för att bekämpa honom. Uggla Krigsk. 94 (1879). I angreppen (vid bajonettfäktning) framsträckes vapnet med båda armarnas tillhjelp till en stöt. Törngren i NF 5: 563 (1882). Abimelek (hade) gjort angrepp på staden. Dom. 9: 45 (öfv. 1896). jfr ARTILLERI-, DUBBEL-, FLOTT-, INFANTERI-, KAVALLERI-ANGREPP m. fl. — Anm. I fäktkonsten vanligt, har ordet däremot ss. eg. militärisk term i jämförelse med ANFALL bl. ringa användning.
b) till ANGRIPA 6 b. Anonyma angrepp på namngifven person. Angrep .. insulte. Dähnert (1784). Livijn 2: 123 (1831). (Tidskriften Polyfem) fortsatte .. sina personliga angrepp mot Wallin, Valerius, Leopold, Blom m. fl. Ljunggren SAHist. 1: 286 (1886). Käranden gör (i tvistemål) i allmänhet ett angrepp mot svaranden i afsigt att afvinna denne något. NF 15: 947 (1891). För politiska angrepp emot mig själf har jag icke .. varit mycket känslig. De Geer Minnen 1: 25 (1892).
c) till ANGRIPA 6 c. Lagarne (hafva) sökt förekomma svårare angrepp på den allmänna säkerheten. Schlyter Jur. afh. 1: 76 (1836). Angrepp mot rättsordningen. Nyblæus Straffr. 104 (1852, 1879). — (knappast br.) om ingrepp i rättigheter. Almqvist (1842). Dalin (1850).
a) om insekters åverkan. (Knäpparnas) larver skada äfven .. korn och hafre, ehuru dessa sädesslag, när de sås tidigt, vanligen motstå deras angrepp. A. E. Holmgren i LAHT 1881, s. 128. ”Plommonpungar” .. förorsakas genom angrepp af snyltsvampen .. Taphrina pruni. Sandahl i NF 18: 58 (1894).
c) (föga br.) = ANFALL 3 a. Dalin (1850). Då hade Jonas angrepp af grasseringssjuka. Rydberg Vap. 249 (1891).
II. [efter t. angriff] (mindre br.) med realt l. mask. genus, tekn. konkret, om den vanl. tandformade del af regeln o. d. i ett lås, hvarpå nyckelaxet verkar: tillhållare. När nyckeln instickes i nyckelhålet .. och sedan omvrides, tryckes axet mot en vid kolfven fästad angrepp. Almroth M. tekn. 622 (1839). Lös angrepp. Därs. Tre från (lås-)regeln utskjutande tänder (angrepp, läsning eller slut). Uppf. b. 6: 150 (1875).
Ssgr: (I 3 a) ANGREPPS-HÄR30~ l. 31~2. Strandberg 3: 217 (1854). Den senare makten (dvs. Förenta staterna) saknar totalt angreppshär. GHT 1897, nr 14, s. 2. —
(II) -INSKÄRNING~020. inskärning i regeln (l. annan, mot regeln svarande låsdel), hvarigenom angreppen bildas. Uppf. b. 6: 156 (1875). —
(I 2) -MOMENT~02. sammanfattningen l. den algebraiska summan af de statiska momenten i en viss punkt för de krafter, som sträfva att rubba en kropps jämvikt. Tekn. tidskr. 1875, s. 82. —
-PUNKT, se d. o. —
-STÄLLE~20. särsk. till I 2. Verktygets angreppsställe. W. Hoffstedt i Tekn. tidskr. 1873, s. 231. —
-SÄTT~2.
1) till I 2. W. Hoffstedt i Tekn. tidskr. 1878, s. 110. W. Carling Därs. 1897, A. B. s. 135 (se under ANGRIPA 2).
(I 2) -YTA~20. En rund skorsten erbjuder vinden minsta angreppsyta. Tekn. tidskr. 1875, s. 81. Zidbäck (1890).
Spoiler title
Spoiler content