SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1898  
ANMÄRKLIG, adj.
Ordformer
(-merkelig Ehrencrona (c. 1730). -märckeligit (n.) Höpken 2: 309 (1756))
Etymologi
[jfr holl. aanmerkelijk, t. anmerklich; jfr äfv. fr. remarquable]
(†) värd att observeras l. beaktas, beaktansvärd, anmärkningsvärd; jfr ANMÄRKA 1 a. Anbelangande den frågan, .. huruvida närvarande krig kan anses för ett religionskrig eller icke, .. så är anmärckeligit, att konungen uti Preussen .. har .. mödat sig om att upväcka en schisme uti tyska riket. Höpken 2: 309 (1756). Jemte allt detta, innehåller denna bok ännu många flera särskilt anmärkliga saker. Leopold 6: 250 (1797).
Spoiler title
Spoiler content