[jfr d. anritspenge, efter t. anritt(s)geld l. holl. aanrit(s)geld med samma bet.; jfr t. anritt, vbalsbst. till anreiten (se föreg.)]
(†) mil. penningar som betalades till ryttare, då han värfvades l. tillträdde tjänsten; värfningspenningar (eg. till ryttare); jfr ANLOPPS-PENNINGAR. Anritpenningar. A. Oxenstierna Skr. 1: 381(1621). (Åt armén) ähr .. giffuidt anlop- och anrits-peningar någott öfver 100,000 rijksdaler, och därmedh regementerne reformerade och ihoopstukne. Därs. 210(1634). — Anm. I samma anv. som anridtpenningar förekommer äfv. det i rent t. l. holl. form upptagna anrittgeld. Anrittgeld på 4 cornett Chyrasserer, 50 dal. på hesten. A. Oxenstierna Skr. 1: 396(1623). Därs. 210(1634). jfr H. Hamilton i VittAH 17: 227 (1839).
