SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1900  
ANTITETISK an1tite4tisk, adj.; adv. -T.
Etymologi
[jfr t. antithetisch, eng. antithetic, fr. antithétique]
adj. till föreg.
1) motsv. ANTITES 1. Enberg Sv. spr. 386 (1836). Ett specialfall af den logiska accenten är den antitetiska, då vid motsättningsförhållande mellan tvänne delvis lika fonem (dvs. ljudgrupper) accent lägges på den del, som företrädesvis representerar motsättningen. A. Noreen i NF 19: 26 (1895). Korta, antitetiska repliker. Schück (o. Warburg) Litt.-hist. 1: 400 (1896). Det är .. ingen tillfällighet, att den dikt i Fritiofs Saga, hvari fäderna säga sönerna sina sista råd, är så genomgående antitetiskt byggd. Larsson Poes. log. 69 (1899).
2) filos. motsv. ANTITES 2. Atterbom Fil. hist. 443 (1835).
Spoiler title
Spoiler content