APOLOGETISK ap1ologe4tisk l. ap1å-, stundom ap1ω-, l.-lå-, l. 01—, i Svld o. Nld äfv. -je4t-, adj.; adv. -T.
Etymologi
[jfr t. apologetisch, fr. apologétique, af lat. apologeticus, af gr. ἀπολογητικός, hörande till l. syftande på försvar]
i sht teol. adj. till APOLOGETIKo. APOLOGET.Grekiska och Latinska språken äro .. oumbärliga för en Theolog i Apologetiskt afseende. A. Hultén i VittAH 11: 226 (1816). Till strids för friden(,) apologetiska föredrag. Schéele (1881; boktitel). Syftemålet med arbetet är .. apologetiskt. W. Rudin i Kyrkl. tidskr. 1896, s. 475.
