ARBOGA-ÖL ar3båga~ø2l, äfv. -bo-, n.; best. -et.
a) i talesättet det kommer (kom, kan komma osv.) efter som Arboga-öl(et) (l. Arboga öl 3~20 4 l. 100 4, äfv. Arboga ölet3~20 40 l. 100 40), vanl. användt med syftning på obehagliga följder af en handling o. d. Det kommer efter som Arboga Öhlet. Amman 54 (1756, 1781). Aldrig (tordes) någon knytta om Kongen, ty det kunde kommit efter som Arboga öl. Knorring Ståndsp. 1: 77 (1838). Vistelsen i Paris har varit dyr — tiden får visa hvilka frukter den kommer att bära, intrycken måste hafva tid att mogna, och hos mig kommer allting efter — likt arboga-ölet. Lundgren Mål. 1: 21 (1840, 1873). — Anm. Hos Lohman Arboga kän. 180 (1737) anföres ss. ett af Arbogas ”märkvärdiga ordspråk” följ.: Bra Öhl i Arboga, thet kommer efter, o. meddelas till förklaring häraf, att ölet ss. varande starkt ”krupit litet i hufvudet”. Den nuv. anv. (o. möjl. äfv. formen) af ifrågavarande talesätt beror kanske på inverkan från det af Rhodin Ordspr. 40 (1807) anförda: Det kommer efter som det sura ölet. För att förklara talesättets uppkomst har man förr ställt det i förbindelse med vissa historiska tilldragelser (särsk. från åren 1365 o. 1471); jfr Afzelius Sagoh. 5: 4 (1843), Hist.-geogr. lex. öfv. Sv. 1: 68 (1859), R. Tengberg i NF (1876).
b) (föga br.) bildl.: obehaglig följd af en handling, efterräkning; särsk. om bestraffning. De fleste (pojkarna) .. gingo hem hvar till sitt, ängslige för det arboga-öl, som med qvällsvarden väntade dem af mammas och pappas händer (för att de varit i slagsmål o. fått sina kläder förstörda). Blanche Flick. i stadsg. 64 (1847).
