som har en ålderdomlig l. gammaldags prägel; fornartad. — särsk.
a) i sht språkv. beroende på (afsiktlig) efterbildning af forntidens l. en ä. tids språkform. Framställningen (i Fritjofs saga) .. vacklar på gränsen mellan det arkaistiska och det moderna. Tegnér 5: 437(1825). I Tegnérs ”Fridsröster” .. förekommer arkaistiskt: icke talde (i st. f. täljde) du de strider. Rydqvist SSL 1: 83(1850). Arkaistiska inflytelser från bibelns språk. E. H. Tegnér i 3 SAH 6: 355(1891).
b) i fråga om konstverk o. d.: utförd i l. anslutande sig till en äldre tids smak l. stil. C. R. Nyblom i PT 1894, nr 90, s. 3.— särsk. inom den grekisk-romerska konsthistorien i fråga om den i vissa plastiska verk till kejsar Hadriani tid (i 2:dra årh. e. K.) bibehållna efterbildningen af den äldsta grekiska skulpturstilen. Den arkaistiska eller hieratiska stilen. En liten arkaistiskt hållen Persefone. Rydberg Rom. d. 235(1877, 1882). NF 6: 1201(1883).
