SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1901  
ARMLIG, adj.; adv. -A, -EN.
Ordformer
(armeligen (adv.) A. Laurentii Verld. 202 (1620))
Etymologi
[fsv. arm(e)lika, armligha, adv., ömkligt, jämmerligen, armliker (armbligher, armäligh), adj., eländig; jfr ä. d. armelig, adj. o. adv., armelige(n), adv., isl. armligr, mnt. armlike, adv., t. ärmlich]
(†)
Anm. Adjektivet är i nysvenskan tidigast uppvisadt 1643 o. bestyrkt bl. gm ordböcker, adverben däremot synas hafva varit någorlunda lifskraftiga i den ä. nysvenskan.
1) ömklig, eländig, usel, erbarmlig; jfr ARM, adj. 2. Stiernhielm Fateb. (1643, under aumleg). Armlig, Adj. shabby, beggarly. Serenius (1741); jfr 3.
2) snål, njugg, knusslig; jfr ARM, adj. 3. (Det händer ofta, att de rika) intet eller ganska armliga hielpa then fattiga. L. Petri 2 Post. 195 b (1555). Armligha, Tenuiter, parcè. Lex. Linc. (1640); jfr 3.
3) fattig, torftig; jfr ARM, adj. 4. Han haller thet (dvs. barnet) så armliga, Thet haffuer icke ena waggo, linda eller örnegåt. P. Erici 1: 67 b (1582). Han .. leffde armeligen alle sine daghar. A. Laurentii Verld. 202 (1620). Pauperculus .. Litet arm, armlig. Ekblad (1764).
Spoiler title
Spoiler content