SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1902  
ARSA ar3sa2, äfv. a3r-, v. -ade.
Etymologi
[jfr sv. dial. arsa fram en sten, med järnstång skjuta en sten framåt (Ordb. öfv. allmogeord i Hels. (1873)); jfr ä. d. arse, nor. arsa se fram, holl. aarzelen, t. arsen, ärschen; bildadt af föreg.; jfr äfv. ASA, v.2]
(i norra o. mellersta Sv., hvard., föga br.) i sht refl. i förb. arsa sig fram l. ner l. ned l. utför, asa l. hasa sig fram l. ned l. utför. Lind (1749). Herweghr Lex. ling. suec. (c. 1770).
Spoiler title