publicerad: 1902
ASPIRATION as1piratʃω4n l. -aʃ-, l. 01— (- - -tschón Dalin), r. (f. Dalin (1850), Lundell); best. -en; pl. -er.
Ordformer
Etymologi
1) språkv. till ASPIRERA 1; ofta mer l. mindre konkret: mer l. mindre obehindrad (men med strupartikulation förenad) utandning ss. element i talet; språkljud som utgöres af bl. en sådan utandning: h-ljud; förr äfv. om skriftecken hvarmed nämnda ljud betecknas; spiritus asper (l. lenis). Pfeif De habitu 103 (1713; se under ANDE-DRIFT). Man påstår .. att i makt, brakt, äkta (hvilka ord förr skrefvos med ch liksom i t.) .. skall höras ett andande eller hväsande (en adspiration). Hof Skrifs. 106 (1753). Ursprungligen tecknades aspirationen i grekiskan, liksom i andra europeiska språk, med H. Almqvist Gr. spr. 6 (1837). Därs. 6 (se under ASPIRERA 1 b). Utom förenämnde (med bokstäfver betecknade) ljud, har finska språket aspirationen, hvilken består i en utandning vid slutet af några ord. Eurén Fin. spr. 4 (1849). Dh och gh .. uttalades (vid slutet af 1600-talet) med en viss aspiration. Rydqvist SSL 4: 260 (1870). Vid den starkaste utandningsstyrkan åtföljes ljudet (dvs. den klanglösa klusilen) af en aspiration. Lyttkens o. Wulff Ljudl. 267 (1885). Klusilerna .. uttalas i svenskan .. med stark utandning ..; men om ett tillhörande s föregår, borttages denna aspiration. Lyttkens o. Wulff Met. ljudöfn. 40 (1892). — jfr GUTTURAL-, H-, HALF-, LABIAL-, MUN-, SLUT-, STRUP-ASPIRATION m. fl.
2) tekn. utsugning (medelst särskild apparat l. mekanisk inrättning) af luft l. gas o. d. ur rum, kärl osv. l. af vätska ur kroppsdel o. d. Luftvexlingen genom utsugning (aspiration). Uppf. b. 5: 390 (1874). Instrumenter för injection och aspiration. Priskur. fr. Ch. O. Werner 154 (1900). — särsk. i fråga om kvarn: utsugning af den varma fuktiga luften som alstras vid förmalningen samt dess ersättande med frisk, torr luft utifrån. Gå ”med aspiration”. 2 Uppf. b. 4: 456 (1899; om ett par kvarnstenar). konkret; jfr ASPIRATOR 3. Ett fullständigt valssystem, bestående af: 1 förkross, 4 valsstolar, så godt som nya med aspiration och allt tillbehör. SDS 1897, s. 4.
3) (föga br.) till ASPIRERA 3: sträfvande, syfte. När jag begrundar hvad som rörer mina högsta aspirationer och behof. E. Lundgren (1875) i Läsn. f. hem. 1901, 14: 8. Fehr Rel.-vetensk. kongr. i Sthm 1897 3 (1898).
(1) -FRI~2. oaspirerad. De finnl(ändska) klusilerna (äro) .. aspirationsfria. R. Saxén i Landsm. XI. 3: 18 (1895). —
(1) -LJUD~2. särsk. om h-ljud. E. Lönnrot i Suomi 1841, 4: 16. Aspirationsljud äro sådana ljud, som åstadkommas blott genom luftens mer eller mindre häftiga utstötning genom luftstrupen. Lyttkens o. Wulff Ljudl. 32 (1885). Noreen Inl. t. modersm. ljudl. 12 (1895). —
(2) -SYSTEM~02. Uppf. b. 5: 392 (1874). O. A. Busch i NF 8: 441 (1884). Af maskinkraft drifna vinghjul af en eller annan form komma .. till användning .. för den skämda luftens utsugning — aspirationssystemet. 2 Uppf. b. 1: 653 (1898). —
(1) -TECKEN~20. utandningstecken; jfr SPIRITUS. Grekiskan (har) tvänne .. aspirationstecken, genom hvilka den påandning, flåsning eller hväsning, hvarmed hvarje börjande vocal uttalas, blir utmärkt. Hammarsköld Gr. spr. 5 (1818). Rydqvist SSL 4: 260 (1870). —
(2) -TERMOMETER~0020. termometer som till skydd mot störande inflytelser är så inrättad, att en luftström af stor hastighet gm aspiration föres förbi den. SD 1899, nr 500, s. 5.
Spoiler title
Spoiler content