publicerad: 1903
ASTRAKAN as1traka4n (astraka´n Weste), sbst.2, r. l. m. (m. Weste, Dalin (1850), Lundell); best. -en; pl. -er.
Etymologi
[sannol. bildadt i Sv., elliptiskt för ssgn ASTRAKAN-ÄPPLE (jfr uttr. astrakanska äpplen, (de) hvita astrakanska, ss. namn på ifrågavarande äppelsorter). Jfr astracan, astrakan i t., eng. o. fr., hvilka spr. sannol. fått benämningen från Sv., där ordet är långt tidigare uppvisadt än i de nämnda språken o. hvarifrån de båda äppelsorter som företrädesvis bära detta namn tidigare omtalas än i andra germanska l. romanska länder (jfr språkprofven under ASTRAKAN-ÄPPLE o. ASTRAKANSK). Från Sv. synas dessa äpplen hafva spridts till Danmark, Norge, Finland, (norra) Tyskland o. England — till sistnämnda land uppgifves den röda astrakanen hafva införts år 1816 från Sv. Man har förmodat, att dessa äppelsorter uppstått i Sv. gm kärnor som af svenska krigsfångar från K. XII:s tid medförts från Sydryssland. Se Smirnoff Eneroth Pom. 2: 33, 44 (1896) samt, med afs. på förekomsten af liknande benämning i södra Ryssland, Synnerberg 2: 165 (1815)]
benämning på flere sorter af sommaräpplen, utmärkta bl. a. gm ett fint, på ytan glatt o. fettglänsande skal samt (mer l. mindre) löst fruktkött, ofta fläckvis ”genomskinligt”; eg. o. företrädesvis om den hvita astrakanen, Pyrus malus astracanica. Hvit astrakan. Röd astrakan. Klara astrakaner. Nyström (1794). En Astrakan, der dagen genomsken, / Som en kristall, så klar och ren. Franzén Skald. 1: 356 (1824). Lundström Trädg. 169 (1831, 1852). Den hvita Astrakanen, som i Sverge och andra nordliga länder är särdeles angenäm, blir i sydligare länder sämre och slutligen onjutbar. Eneroth Pom. 1: 3 (1864, 1877). Tunna skifvor af astrakaner eller andra goda äpplen. Hagdahl Kok. 811 (1879). Stora, mogna astrakaner / Från grenen föllo ned ibland. Snoilsky Dikt. 2: 213 (1881). F. Laurell i Folksk. vän 1901, s. 158. — jfr HÖST-, OKTOBER-, ROSEN-, VINTER-ASTRAKAN.
-NAMN(ET)~2. Astrakan-namnet är numera användt öfver hela landet för flera olika sorter, både rosenäplen och rambourer, ja till och med renetter. Eneroth Pom. 1: 77 (1864, 1877). —
-TRÄD~2. Eneroth Pom. 1: 115 (1864, 1877). Det hvita astrakanträdets (växtsätt). Därs. 2: 4 (1866). —
-YMP~2. Retzius Äpple- o. päronträds skötsel 10 (1802). —
-ÄPPLE~20. [ssgn eg. bildad till ortnamnet Astrakan] (numera föga br.) Pipping-(,) Permisanröda(,) Astracan- och Citron-Äplen räknas för de bästa (för ciderberedning). Rothof 723 (1762).
Spoiler title
Spoiler content