BALLOTAD bal1ota4d l. -åt-, äfv. -ωt-, r.; best. -en; pl. -er.
Etymologi
[af fr. ballottade, af ballotter (se följ.)]
ridk. ett slags språng. Holmberg(1795, under balotade). Ehrengranat Häst. rör. 92(1818). Balottad närmar sig mera till kapriol genom tecken till slag, eller ofullkomlig sträckning af bakbenen uti slaget, så att hästen endast för den bakomstående visar skorna. Dens. Ridsk. I. 1: 76(1836). G. Dalin(1871).
