SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1899  
BAN ba4n, sbst.2, m.; best. -en; pl. -er40 l. 32.
Etymologi
[jfr t., fr. o. eng. ban, ungerska bán; jfr Murray]
(fordom) guvernör l. ståthållare (öfver ungerskt gränsdistrikt). Banen Selimir. Runeberg 3: 123 (1832). Tiden 1848, nr 178, s. 3. En tredje (bland riksbaronerna i Ungern) var Banen af Kroatien och Slavonien. Svedelius Statsk. 3: 80 (1869). Titeln ”ban” .. bortföll .. efter införandet af 1867 års författning. NF (1876). Här hjälper ej ungerske banens eskort. Jensen På fjärran stig 86 (1893). — jfr BANAT.
Spoiler title
Spoiler content