SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1899  
BANNISERA, v. -ade. vbalsbst. -ING.
Ordformer
(band- Schroderus; jfr BANN)
Etymologi
[efter ä. t. bannisieren; jfr fr. bannir (se BANNA, v.) o. bannissement]
(†) förvisa; jfr BANNLYSA 2. Vthi någre Landskap i Europa .. Bandiserar och fördömer (man) någre Miszgerningzmän til Galeior, til Tuchthws, til ewerldeligit Hächte. Schroderus Uss. D 3 a (1626). (Basiliskerna) antreffas mehrendels i aflegne trånge Wråår och Wincklar, tijt dhe aff Naturen lijka som banniserade eller förwiste äre. Rel. cur. 255 (1682). Bannisering, förvisning, banlysning. Banisera, banlysa. Biurman Brefst. 109 (1729).
Spoiler title
Spoiler content