BARILL baril4 l. BARIL bari4l, r. l. m.; best. -en; pl. -er.
Etymologi
[jfr t. baril, eng. barrel, af fr. baril, span. barril, it. barile, af ovisst ursprung]
(numera bl. i fråga om utländska förh.) ett slags mindre laggkärl, ankare, kagge, kutting; äfv. ss. mått för våta varor. Af denna rack (dvs. arrak) / Jag tömma vill / En hel baril. Bellman 2: 58(1777). G. Dalin(1871).
Ssg: BARILL-FAT. (†) särsk. [jfr fr. baril à poudre] för krut. Grundell Artill. 206(1705).
