BARONLIGHET barω4nlig~he1t, äfv. 030~2, r. l. f.; best. -en.
(föga br.) friherrlig värdighet. Derföre, att min farfars farfars far genom penningar, hofgunst och lismeri uppstigit till baronlighet, skall jag i 5:te, 6:te led efter honom åtnjuta samma förmån! C. F. Dahlgren S. arb. 4: 189 (1831).
