SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1901  
BEFINGRAD, p. adj.
Etymologi
[efter t. gefingert, lat. digitatus; se BE- o. FINGRAD samt föreg.]
(†) naturv. försedd med fingrar; fingerlikt delad, fingrad. Marklin 178, 327, 377 (1818).
Spoiler title
Spoiler content