SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1902  
BEHÅLLELIG, adj.
Ordformer
(-legith (n.) G. I:s reg.)
Etymologi
[af BEHÅLLA; jfr t. behaltlich]
(†) möjlig att behålla (se d. o. 1). Ther före ær radelegith at wij winleggia oss at in tagha Hallandt ok Skone .. Hwath man faar nw .. ær behollelegith. G. I:s reg. 1: 57 (1523). Det förblifver på ett behålleligt oförloradt sätt. Thomander Skr. 2: 150 (1831).
Spoiler title
Spoiler content