SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1902  
BEKIFVA, v.
Etymologi
[af mnt. bekiven; jfr holl. bekijven, t. bekeifen; se BE- o. KIFVA]
(†) strida l. kämpa för. Man sättie migh en kamp och dagh, / Eller en godh man emoot migh, / .. Hwar part sin rätt tå sielff bekijfwe. Fosz 387 (1621).
Spoiler title
Spoiler content