BENEDIKTROS, f.; pl. -er.
Etymologi
[efter t. benediktenrose (Pritzel o. Jessen Die deutschen volksnamen der pflanzen 260 (1882); jfr Lind (1749)), som möjl., liksom t. benigenrose m. fl. former, utgör en ombildning af ngn ä. motsvarighet till t. päonienrose; se BENEDIKT- o. ROS, sbst.1]
(†) (individ af endera af) växtarterna Pæonia corallina Retz. o. Pæonia officinalis Retz., pion. Pæonia, Glycysis, Ephialtes. Pijon, Pijonroos, Benedictroser, Pingstroser. Franckenius Spec. C 4 b (1659).
