SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1903  
BENGALI bäŋga4li l. beŋ-, stundom bäŋ1gali4, n.
Etymologi
[jfr t. o. eng. bengali, af nyind. bangālī]
till indiska språkfamiljen hörande språk som talas af infödingarna i nästan hela provinsen Bengalen o. en del af Assam; jfr BENGALISKA 2. Thomée Berghaus 2: 244 (1850). Bengali .. talas af 37 millioner hinduer och muhammedaner. E. Hildebrand Hellwald 2: 621 (1878). Undervisningen meddelas på bengali. Johar 1896, s. 75. Noreen Vårt spr. 1: 57 (1903).
Ssg: BENGALI-SPRÅK(ET)030~, äfv. 103~2. Thomée Berghaus 2: 244 (1850).
Spoiler title
Spoiler content