BESPOLA bespω4la, i Sveal. äfv. 032, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING.
Etymologi
[efter t. bespülen; jfr holl. bespoelen; se BE- o. SPOLA]
(i sht i skriftspr. o. fackspr.) spola, öfverspola, begjuta, öfvergjuta, skölja, öfverskölja. Hällen / Bespolad af det vilda haf. Strandberg 3: 424 (1855). Eldhärden .. bespolades ur fyra slangar. SD(L) 1896, nr 376, s. 8. Skärspåret bespolas ständigt med vatten (vid stensågning medelst ståltrådslina). Tekn. tidskr. 1899, A. A. s. 7. Öfveris bildas i synnerhet, där flodens istäcke ständigt bespolas af vinterkällor. PT 1904, nr 212 A, s. 3. (En gren af Golfströmmen) bespolar Spetsbergen. 2 NF 2: 339 (1904).
