BESTALLNING bestal4niŋ l. 032, sbst.1, r. l. f.; best. -en; pl. -ar.
Etymologi
[fsv. bestalning, bestelning; jfr ä. d. besteldning]
(med afs. på brukligheten jfr BESTALLA, v.1)vbalsbst. till BESTALLA, v.1:belägring; äfv. mer l. mindre konkret; jfr BESTALLING.Thenne longligha bestalningh för stokholm. G. I:s reg. 1: 103(1523). Gör een bestalning ther om kring (dvs. kring Jerusalem), och bygg itt bolwerck ther om. Hes. 4: 2 (Bib. 1541; öfv. 1904: res upp bålverk mot den och bygg en belägringsmur mot den, Luther: Belagerung, Vulg.: obsidionem). Sedhan bleff ingen Bestalningh .. hållen för någhot Slott, som Fienderne i Finland innehadhe. Tegel G. I 1: 36(1622). Ett helt års bestallning. Röding i VittAH 1: 217 (1755). Belägringar voro den tiden (dvs. på 1520-talet) ej annat, än bestallningar eller Bloquader med Skärmar eller skansar af timmer eller jordvall. Dalin Hist. III. 1: 38(1761). Kristian drog sig tillbaka inom sitt läger, ämnande fortsätta Stockholms bestallning. Fryxell Ber. 2: 244(1826). Dalin(1850; betecknadt ss. gammalt).
