BESTICKNING bestik4niŋ, i Sveal. äfv. 032, sbst.3, r. l. f.; best. -en; pl. -ar.
vbalsbst. till BESTICKA, v.2: mutning; äfv. konkret: mutor. DombProbsten excuserade sig ifrån hans mutor och bestickningar, och badh honom behålla sitt guld och silfwer. Växiö domk. akt. 1692, nr 115. Hvarcken hoot eller bestickning har någonsin förmådt afleda mig från rätta stigen. 2 RARP 5: 558 (1726?). Genom bestikkning göra de förnämsta sig til vänner. Schultze Ordb. 5044 (c. 1755). Märker läraren, att gåfvan skall vara någon bestickning, så måste han bestämdt men höfligt vägra dess emottagande. Dahm Skolm. 213 (1846). (Engelska) kronans röstköp och bestickningar på 1700-talet i afsikt att åt sig bevara en fast majoritet i underhuset. Fahlbeck Sv:s förf. 109 (1904).
-MEDEL~20, pl. Frankrikes penningar (stodo) nu såsom alltid Hattarne till buds. Fredrik Gyllenborg var ej längre den högst betrodde utdelaren af dessa bestickningsmedel. Malmström Hist. 4: 126 (1874). —
-SYSTEM~02. Det bestickningssystem, som främmande magter (under frihetstiden) använde att draga Sverige i sitt interesse. Ekelund 1 Fäd. hist. II. 2: 75 (1831). —
-VÄSEN~20 l. -VÄSENDE~200. Det oerhördt utbildade bestickningsväsendet är .. den mörka fläcken uti Englands inre politiska lif under 1700-talet. Fahlbeck Sv:s förf. 116 (1904).
