SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1906  
BESTIRRA bestir4a, i Sveal. äfv. 032, v. -ade. vbalsbst. -ANDE.
Etymologi
[af BE- II 1 b o. STIRRA]
(föga br.) stirra på, stirrande betrakta; jfr ANSTIRRA, BEGAPA, BEGLO. Eneroth Hyskor 22 (1886). Några landtliga töser trodde mig vara af vax och bestirrade mig i djup beundran. ST 1895, nr 1798 A, s. 3.
Spoiler title
Spoiler content