publicerad: 1906
BESTRIDA bestri4da, i Sveal. äfv. 032 (bestri´da Weste; bestr`ida Almqvist), v.2 -er, -stred, -stredo, -stridt, -stridd; äfv. -stridde, -stridit, sällan -striden; se för öfr. STRIDA. vbalsbst. -ANDE, -NING (föga br., Lind (1749; under bestreitung)); -ARE.
Etymologi
[jfr d. bestride, nt. bestriden, holl. bestrijden o. t. bestreiten i samma bet. Ordet har tvifvelsutan lånats från t. Det t. bestreiten kan vara identiskt med det under BESTRIDA, v.1, anförda, i det att bet. ”strida mot” öfvergått till: segerrikt strida mot, öfvervinna (jfr liknande utveckling hos BESKÄMPA samt t. wenn du ein kind nicht zu bestreiten vermagst), hvarur sedan kan hafva utvecklats bet.: rå med (jfr 1 b anm.), sköta m. m. (jfr den analoga betydelsegruppen under BESTÅ II 1, 2 o. 6); jfr Grimm, Heyne samt, med olika uppfattning af bet.-utvecklingen, Paul D. wb. Det. t. bestreiten i här föreliggande bet. kan också tänkas komma af mnt. bestriden, uppvisadt bl. i bet. bestiga en häst o. d. (jfr y. fsv. bestrida en hæsth i Bidr. t. Skand. hist. 5: 138, mnl. bestriden i samma bet., eng. bestride, bestiga l. rida en häst o. d.), af be- (se BE-) o. striden, skrefva, gå med stora steg, af oviss härledning, i det att detta bestriden förväxlats med det under BESTRIDA, v.1, anförda. Bet.-utvecklingen hos det mnt. verbet kan hafva varit: bestiga (en häst), tygla, behärska, sköta (jfr F. Tamm i Arkiv 6: 167 (1890)), l. ock kan bet. sköta ha uppkommit ur en icke uppvisad bet. gå till (jfr lat. munus obire, t. seinen geschäften nachgehen); jfr Ihre Gl. o. Adelung D. wb. För mnt. ursprung talar ordets förekomst i fsv. swa maa thu bestridha thins fadhers rike (lat. regnabis in regno patris tui)]
1) [jfr motsv. anv. i dan. o. t.] (i sht i skriftspr.) sköta, handhafva, ombesörja, förestå. Bestrida ett kall, en syssla, en befattning, de löpande ämbetsgöromålen, två tjänster på en gång. En bataljon af Västgöta regemente bestred nattens bevakningstjänst. Sysslan bestrides tills vidare af en vikarie. Enär (dvs. när helst) någon för ålderdom ock bräckelighet omöijelig förmår sin tiänst längre at bestrida. 2 RARP 2: 427 (1723). Lönerne .. äro små här (i Paris); och derföre arbetar hvar och en des flitigare, at han må kunna bestrida des flere syslor och få flere löner. Björnståhl Resa 1: 13 (1769). (Bjerkén var) Adolf Fredrik följaktig på dess resa till Finland, under hvilken han ensam bestridde Utrikes Expeditionens göromål. Rosenstein 1: 10 (1780). Stockholms borgerskap skulle betackas för dess oförtrutenhet att bestrida vakthållningen i hufvudstaden. Adlerbeth Ant. 1: 93 (c. 1792). Den offentliga lärarebefattning, jag i tolf år bestridt. Tegnér 3: 220 (1824). Klockaren (är) enligt kyrkolagen .. förbunden att bestrida barnaundervisningen. Dens. 4: 420 (1839). De officerare .., hvilka för aftonen bestridde tjenstgöringen i slottet. Rydberg Frib. 385 (1857, 1866). Paul Genberg .. bestred professuren i latin. M. Weibull hos Lysander Skr. V (1891). V. Häradshöfdingen .. L. är förordnad att bestrida en polisnotarietjänst under Juli och Augusti månader. GHT 1895, nr 137 A, s. 3. Elkan John Hall 8 (1899). — särsk.
a) i numera föga br. förb. (I Italien) bestrida oxar, åsnor och mulåsnor alla prosaiskt ekonomiska körslor och bördor. Atterbom Minnen 396 (1818). Han som i fyrtio år bestridt Församlingens orgspel. Franzén Skald. 1: 267 (1824). År 1802 fick R. förordnande att bestrida föreläsningarne i Prof. Engelhardts ställe. P. G. Ahnfelt i Biogr. lex. 9: 167 (1843). Alla vigtigare ärenden bestriddes af särskildt tillförordnade tjenstemän. Carlson Hist. 2: 526 (1856). Landets försvar .. bestreds af sjelfva befolkningen. Bolin Statsl. 2: 45 (1871).
b) i numera obr. förb. En god Vädur kan ei med nytta bestrida mer än tiugu eller tiugufemb Tackor. Alströmer Får. 14 (1727) [jfr t. ein hahn bestreitet mehrere hühner]. Jag har så mycket som jag kan bestrida. Serenius (1741). Den som har så strödd egendom, at han densamma med egit Folk ej mägtar bestrida. Brauner Tankar om boskap 3 (1756). Plog, årder, harf, etc. hvilka redskap .. med lätthet bestridas af en dragare. Högström Præs. i VetA 1765, s. 9. — Anm. I ett o. annat af de här anförda språkprofven föreligger möjl. bet.: mäkta, rå med, orka med.
2) [jfr motsv. anv. i d., holl. o. t.] betäcka (kostnader, utgifter o. d.); bekosta, betala. C. F. Scheffer i HSH 16: 185 (1764). Statens utgifter bestridas .. dels genom skatter, .. dels genom tull. Ödmann M. Park. 34 (1800). Kostnaden för hemfärden, när den som undergått tvångsarbete från arbetsanstalten frigifves .. bestrides af allmänna medel. SFS 1885, nr 27, s. 5. Det gälde .. att sätta sig i försvarsskick .. Medlen dertill bestredos genom de franska subsidierna, på hvilka förskott erhölls. Odhner G. III 1: 219 (1885). Kronprinsen Oscar hade lofvat att bestrida en del af kostnaderna för (Nicanders resa till Italien). Ljunggren SAHist. 2: 25 (1886). Genom godsförpantningar och nya skattepålagor skaffade han (dvs. kurfurst August af Saxen) sig tillgångar att bestrida de polska röstköpen. Hjärne K. XII 41 (1902). — i numera obr. förb. Grefve Oxenstjernas bord (blef) bestridt för Konungens räkning. Fersen Hist. skr. 6: 71 (1786). (Den som inhägnat) njute .. betalning .. då han af egen skog hägnaden bestritt (dvs. lämnat virke till hägnaden). Förordn. ang. stängs. 9 febr. 1802, s. B 1 a. Nu kan man .. tänka, att en sådan communitas har till exempel en egen fond eller egendom .. att bestrida sin styrelse. Biberg 3: 257 (c. 1823).
Spoiler title
Spoiler content