BESTYCKA bestyk4a, i Sveal. äfv. 032 (besty´cka Weste; best`ykka Almqvist), v. -ade ((†) p. pf. pl. -styckte RP 6: 111(1636)). vbalsbst. -ANDE, -NING (se d. o.).
[liksom d. bestykke efter t. bestücken, till stück i bet. artilleripjäs; se BE- II 1 do. STYCKE]
förse l. utrusta (fartyg, fästningsverk o. d.) med artilleri(pjäser), bevära, armera; i sht i p. pf. En 40 werbare (dvs. bevärade) och bestyckade skep. Gustaf II Adolf 313(1629). Huru hvar orth böör bestyckjas, hvilke redho äre bestyckte, och hvadh ännu till bestyckning nödtrofftigen fordras. RP 6: 111(1636). (Saxarna) stodo (vid Jungfernhof) ganska fördelacktigt, hafvandes både passet och ett väl bestyckat bröstvärn för sig. Nordberg 1: 89(1740). Et Fransyskt Örlogsfartyg, .. bestyckadt med 50 Canoner. PT 1758, nr 12, s. 4. Torstensson .. lät på stranden uppföra och bestycka tvänne skansar. Fryxell Ber. 7: 270(1838). En svårt bestyckad kaparskonert. Trolle Sjöoff. 2: 5(1870, 1876). Bestyckade kasematter. Tj.-regl. 1889, s. 305. Karlsborgs bestyckande. Wieselgren Bilder 176(1889). — bildl. Prästerskapet .. hade uppsatt en försvarsskrift, väl bestyckad med citat ur den heliga skrift. Hildebrand Statsförf. 425(1896). — jfr OMBESTYCKA.
