SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1907  
BETRYCKT betryk4t (betry´ckt Weste) p. adj.
Ordformer
(betryckter Bellman Skr. Ny saml. 1: 149 (c. 1770), Dens. 4: 41 (1791))
Etymologi
[eg. p. pf. af BETRYCKA; jfr holl. bedrukt, t. bedrückt]
1) [jfr motsv. anv. i ä. holl. o. t.] motsv. BETRYCKA 2: stadd i trångmål, (som är) i betryck, nödställd, nödlidande. De Evangeliske i Erfweländerne wore högt betrychte. RARP 6: 298 (1658). Det är .. hedrande att bistå den betryckte och nödstälte. Choræus Bref 35 (1799). Vi, fattige och betryckte menniskor. Fryxell Ber. 5: 26 (1831; efter handl. fr. 1597). Den betryckta kyrkan. Cronholm Lig. 96 (1839). (Borgmästaren) tackade det goda borgerskapet i Jönköping, för att det lyssnat till betryckte landsmäns klagorop. Rydberg Vap. 279 (1891). — särsk.
a) (mindre br.) om näringar o. d.: som det är dåliga tider l. konjunkturer för, tryckt; jfr BETRYCK a. För närvarande är .. (Sverges) jernindustri betryckt i brist på bränsle, arbete, kapital och kommunikationer. Tekn. tidskr. 1874, s. 225. Det redan så betryckta landtbruket. Hallström Thanatos 204 (1900).
b) om situationer, omständigheter osv. som innebära betryck: tryckt, nödställd, sorglig, svår. Den fattiga enkan fick i sin betryckta belägenhet ett litet understöd. Læstadius 1 Journ. 149 (1831). Betryckta tider. Schulthess (1885). Biskopinnan Lehnberg befann sig i högst betryckta omständigheter. Ljunggren SAHist. 2: 28 (1886). Jordbrukets betryckta ställning .. fordrade (införandet af skyddstull på säd). Sv. alm. 1888, s. 36.
2) [jfr motsv. anv. i holl.] motsv. BETRYCKA 3: tryckt af bekymmer; sorgsen, ängslig, beklämd; nedtryckt, bedröfvad. Man lefver så betryckter / När intet vankas vått. Bellman 4: 41 (1791). Mer och mer af ångest led / Den lilla djupt betryckta. Lenngren 20 (1794). Med tröst till de betryckta kom. Ps. 1819, 427: 10. Gud är kärleken. — Lugnen eder, / Betryckta hjertan! och fatten hopp. Wallin Vitt. 1: 54 (1839). Jag är i dag så betryckt till sinnes. Dalin (1850). Redan andra dagen kände jag mig så upprörd och betryckt i hans sällskap. Wijkander Onkel Sam 80 (1875). Se betryckt ut .. Betryckt sinnesstämning. Cavallin (1875). Mickel började nu. Man såg, / att han var djupt betryckt i håg. Andersson Mickel räf 99 (1900). Friden, som vi så innerligt ropa efter, vi stackars betryckta människor. Heidenstam Folkung. 2: 159 (1907). — särsk.
a) (mindre br.) om min, utseende o. d. som förråder l. vittnar om beklämning l. bekymmer. Urban träder / .. fram / .. Med en mössa uti handen / Och en nog betryckter min. Bellman Skr. Ny saml. 1: 149 (c. 1770). Endast hennes hastiga och betryckta andedrägt gaf tillkänna oron inom hennes bröst. Bremer Pres. 386 (1834). Betryckt min, blick, utseende. Dalin (1850). Kindblad (1867). Sundén (1885).
b) med syftning på den fysiska känsla af tryck som följer med sinnets beklämning: beklämd. Jag drömde .. i natt (att vårdträdet skulle huggas ned) och vaknade betryckt i mitt bröst. Rydberg Vap. 245 (1891).
Spoiler title
Spoiler content