SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1909  
BILA, v.3 -ade.
Etymologi
[efter isl. bila, gifva efter, blifva svag, jfr isl. bil, svag punkt; jfr sv. dial. (Hälsingl.; Broman Gl. (1736)) bila, brista, gå sönder, o. (Dalarna, Ångermanl.; Rietz) bela, fattas, brista, samt nor. bila, fattas, icke bestå profvet]
(†) tryta, taga slut. Gud haar sielf på Siunde Dagen hwjlat / Omskönt hans Krafter ej af Arbeet hafwa bilat. Spegel Guds verk 281 (1685); jfr Därs. Ddd 4 b.
Spoiler title
Spoiler content