SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1909  
BILA bi3la2 (bi`la Weste), v.1 -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING; -ARE (se d. o.).
Etymologi
[af BILA, sbst.; jfr d. bile, holl. (ver)bijlen o. t. beilen]
behugga med bila; nästan bl.: medelst bila jämna l. finputsa (med huggyxa) flänkadt l. beslaget timmer, skräda, tälja; stundom i ngt utvidgad anv.: beslå (rundt virke); fyrhugga, fyrslå. När sparrarna bijlades i prosthuuset. Bidr. t. Åbo hist. I. 1: 94 (c. 1621); jfr slutet. Trekantigt bilade stolpar. Winblad Tegelbr. 13 (1761). (Med skogarnas) medelåldriga ätteläggar, .. hushållas nu så, at de i förtid skördas med yxan, .. klyfvas genom viggen, flänkas och bilas, läggas sedan ut til Tak på Hus. Wäsström Præs. i VetA 1774, s. 5. 2 man fyrslå och bila dagligen omkring 100 alnar 5 till 6 tums sparr. Stål Byggn. 298 (1834). I stället för att bila rundtimret till bjelkar, vore mycket bättre att såga det. Rothstein Byggn. 739 (1859, 1875). Huggna och bilade Bräder och Plankor. Rydquist Statsekon. betr. 234 (1865). Det hos oss (i Sv.) vanliga byggnadstimret är endast biladt på tvenne sidor och icke mer än 15—20 cm. .. tjockt. Arb. bok 128 (1887). Sleepern måste för att bli fullt impregnerad bilas, när trädet växer, hvilket är ett ganska tungt arbete. W. Ekman i Skogsv.-fören. tidskr. 1903, s. 120. jfr AF-, UPP-BILA samt OBILAD. — särsk. (i Finl.) om behuggning af (de nedsotade l. af väder och vind mörka) väggarna i ett hus med bila i afsikt att låta timrets inre egentliga färg framträda. När vi hade haft lampan en kort tid, bilade far stugväggarna blanka och hvita och aldrig blefvo de mera svarta sedan. Tavaststjerna Aho Folkl. 15 (1886). jfr HVIT-, NY-BILAD.
Särskild förbindelse:
BILA AF 10 4 = BILA, v.1; jfr AFBILA. Möller (1790). Almqvist (1844). Dalin (1850).
Spoiler title