SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1910  
BILIGGA bi3~lig2a, v. vbalsbst. -ANDE, -NING; -ARE (se d. o.), -ERSKA (se d. o.).
Etymologi
[jfr mnt. biliggen, holl. bijliggen o. t. beiliegen; se BI-, prefix1 1]
eg.: ligga intill l. nära.
1) [jfr motsv. anv. i holl. o. t.] (numera knappast br.) anträffadt bl. i p. pr.: bifogad, innesluten, närsluten. Ett .. breff, och bijliggjande skrifvelser och adviser. RP 1: 153 (1629).
2) [jfr motsv. anv. i ä. holl. o. ä. t.] (†) öfva samlag med (ngn); jfr BELIGGA 3. Bijliggiande medh sin eghen Hustru, och Kyrkietienstens vthrättande äre (enl. Syricius) emot hwar andre. Schroderus Osiander 1: 662 (1635). Schultze Ordb. 2607 (c. 1755).
3) [jfr motsv. anv. i d., holl. o. t.] (mindre br.) sjöt. ligga bi; bl. i p. pr. o. ss. vbalsbst.; i inf. anträffadt endast i ordböcker. Biligga för topp och takel. Röding SD (1798). Det vanliga gnisslandet och brakandet, som alltid medföljer en biliggning under hårdt väder och svår sjögång. Gosselman S. o. N. Amer. 1: 134 (1833). Den .. biliggande skonerten. Därs. 2: 110. Mest begagnas biliggning såsom ett sätt att reda sig i hårdt väder. Smith 18 (1899). Biliggning sker .. antingen under mycket små segel eller under rodd .. eller för drifankare. Underv. f. mansk. v. fl. 1: 134 (1903).
Spoiler title
Spoiler content