SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1910  
BINA, v., anträffadt bl. i p. pf. -ad.
Ordformer
(bijna Rudbeckius, beena SUFH)
Etymologi
[möjl. af t. bienen, dialektisk sidoform till bühnen, indränka m. m., motsv. sv. BÖNA, v., af oviss härledning (jfr E. Ljunggren i Landsm. 1905, s. 80 ff.). Formen beena kan vara finl. dial. (jfr Vendell Ordb. ö. östsv. dial. 119 (1904)) l. ock bero på förväxling med BENA, v.1 Emellertid är det också tänkbart, att bina bl. är en dialektisk biform till BENA, v.1 (jfr Ur Vestm.-Dala landsm.-fören. saml. 2: 11 (1880))]
(†) insmörja, smörja? bena? Skola Presterna .. eij .. bruka upflijmatt och beenat håår förlångt. SUFH 5: 192 (1617; ur ett prästmötes i Örebro beslut). Presterna sampt theras hustrur och barn såsom och scholemästare och dieeknar .. (skola) fly lättferdighet vthi klädher .. såsom eij heller bruka upflijnat (möjl.: prydt med band; jfr t. auffleien, auffleiung), bijnat, för långt håår. Rudbeckius Kyrkiost. 28 (c. 1635). Därs. 45.
Spoiler title
Spoiler content