BIND- (jfr sp. 2674) bin3d-, hvard. äfv. bin3-.
Ordformer
(binn- 2 Skom. ordl. (c. 1847: binsöm))
Etymologi
[sannol. efter BINDSULA l. elliptiskt för bindsul-]
skom. i ssgr: som användes l. förekommer vid randens o. öfverlädrets fastsyende vid bindsulan.
Ssgr: BIND-SYL3~2. Bindsyl. Begagnas vid indre sömmen å skodonets botten. 1 Skom. ordl. (c. 1847). Skomakareverktyg(:) .. Spannsylar .. Bindsylar .. Pliggsylar. FFS 1889, nr 11, s. 37. —
-SÖM~2. Som på en sko med bakomrand, Bindsömmen särskilt formeras ... Så blifver .. ej möjeligit för hvar och en, som icke äger om denna sammansättning kundskap, at kunna laga en sådan sko. Underr. om tvist ang. skoarb. 1765, s. 4. 1 Skom. ordl. (c. 1847).
