BIREFBEN bi3~re2vben, äfv. ~revbe2n, n.; best. -et; pl. =.
Etymologi
[jfr t. nebenrippe; se BI-, prefix1 2]
zool. (fint) ben i tvärskiljevägg uti muskulaturen hos benfiskarna hvilket utgår från ett (egentligt) refben l. en kota. Bi-refbenen eller Artediska benen (ossa epipleuralia), oftast fina, Y-formiga benstycken. Thorell Zool. 2: 253 (1861). Då dessa birefben förekomma i större mängd, kunna de göra köttet mindre värderadt som födoämne, emedan det blir alltför ”benigt”. 2 NF 8: 410 (1907).
