SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1911  
BIRKARL bi3r~ka2r l. bir3~, äfv. ~ka2rl, stundom BIRKEKARL bir3ke~, ngn gg BIRKKARL bir3k~, m.; best. -en; pl. -ar.
Ordformer
(birkara (pl.) G. I:s reg. 13: 312 (1541), birkarler (pl.) Därs. 20: 335 (1549) osv., birkal Bureus Suml. 32 (c. 1600). bijrkarla (pl.) Norrl. saml. 355 (i handl. fr. 1539), bijrkarle (pl.) G. I:s reg. 22: 158 (1551) m. fl. — byrkarle (pl.) G. I:s reg. 16: 121 (1544). berka(r)la (pl.) G. I:s reg. 5: 71 (1528), Handl. Finl. kam. förh. 1: 8 (1530) m. fl. — barkare (pl.) J. Nordlander i Hist. tidskr. 1906, s. 227 (efter handl. fr. 1558). bijrckkarle (pl.) G. I:s reg. 22: 157 (1551), birckarler (pl.) Därs. 333, birkkarlar (pl.) Holmberg Nordb. 130 (1852) m. fl. — birke-karlar (pl.) Dalin Hist. 1: 255 (1747), birkekarlarne (pl. best.) Ill. Sv. 2: 166 (1882, 1886) m. fl. — birgkarlar (pl.) Bureus Suml. 32 (c. 1600). bergkarlerne (pl. best.) Norrl. saml. 308 (i handl. fr. c. 1555), bergkarlar (pl.) J. Nordlander i Hist. tidskr. 1906, s. 254 (efter handl. fr. 1595). biörckala (pl.) J. Nordlander i Hist. tidskr. 1906, s. 227 (i handl. fr. 1554), biörkarlerne (pl. best.) Hist. handl. XIII. 1: 111 (1563). pirckala (pl.) Norrl. saml. 335 (i handl. fr. 1558))
Etymologi
[fsv. birkarlar, m. pl., möjl. af birkö-karl, till Birkö, benämning på en handelsplats vid Torne älfs mynning l. allmännare benämning på visst slags handelsplats (jfr J. Nordlander i Hist. tidskr. 1906, s. 225, o. BIRKA). Med afs. på formen barkare jfr ä. nor. barkkarl (Dass S. skr. 1: 91 (c. 1692))]
(åtm. från slutet af 1200-talet till fram på 1600-talet) köpman som har rätt till handel med o. beskattning (för kronans räkning) af lappbefolkningen i norra Sv. (Norge o. Finl.); jfr LAPP-FARARE. G. I:s reg. 5: 71 (1528). The meenige byrkarle som befalningen haffwe offwer Lapperne vdhi Westrebotnen. Därs. 16: 121 (1544). Våre birckarler och andre landzköpmen, som byggie och boo i Norrebottn och theris handling med fiskerij udi Vestrehaffvedt .. haffve pläge. Därs. 22: 333 (1551). Skall och ingen ogifft Birkarl blifue eftherlåtitt att drifue köpenskap i Lappemarken. HSH 39: 169 (i handl. fr. 1599). Efter han (dvs. Magnus Ladulås) ike kunne vinna them (dvs. lapparna) under kronon bödh han them som ville vågha och komma them under Sverikes Crono, så ville han gifva them hina i hender til egendom, Ty gingo Birkarlarna til som bodde i Birkala Sokn. Bureus Suml. 24 (c. 1600). Effter Landet är widt (i Norrl.), så at Allmogen icke vthan sin skada .. kan besökia Städerne medh sine Wahrur, tå äre Wij tilsinnes .. låta besij .. flere läglige orter, ther Wij tå wele låta leggia Marknas Platzer, och tijt in förordna alle the Birkarlar, Landzkiöpmän, Embetzmän (dvs. handtverkare), .. ther i Landet boo. Stiernman Com. 1: 693 (1617). Dessa .. Birkarlar .. bildade i Vesterbotten trenne särskilda handelskompanier — ett fjerde synes hafva funnits i Tavastland — och hade sina hufvudorter i Pite, Lule och Torne. Styffe Un. 320 (1867, 1880). Birkarlarne, äfven kallade Lappfarar (jfr det norska uttrycket Finnfärd), hade uteslutande privilegium att besöka Lappmarken för att der drifva handel, af Lapparne uppbära skatt samt af sina inkomster lemna en viss skatt åt kronan. Hildebrand Medelt. 1: 310 (1881). Birkarlarne, de västerbottniska storbönder, som hade privilegium på handeln med lapparne. J. Nordlander i Hist. tidskr. 1906, s. 215. Somliga birkarlar hade ”liten lott” i Lappland, andra hade ”större lott”, där de ensamma fingo handla. Sandström Natur o. arbetsliv 2: 252 (1910).
Ssgr: A: BIRKARLA-BO300~2. [fsv. birkarlaboar, pl., sannol. af Birkkala, ort i Tavastehus län i Finl., hvilken synes hafva fått sitt namn af att birkarlar varit bosatta där, o. -bo (se BO, m.||ig.)] (föga br.) birkarl. NF (1877).
-BOD~2. Vid Umeå lappkyrka i Lycksele .. voro (c. 1607) några birkarlabodar uppbyggda jämte tullbod. J. Nordlander i Hist. tidskr. 1907, s. 96.
-FÖRBUND(ET)~02. om birkarlarnas handelskompani i Finl. Mot slutet af 1400-talet råkade birkarlaförbundet i förfall. Schybergson Finl. 1: 216 (1887, 1903).
-HANDEL ~20. sådan handel som idkas af birkarlar. Äfven präster (synas under 1500-talet) ha idkat birkarlahandel. J. Nordlander i Hist. tidskr. 1906, s. 238.
-LAPP~2. Lappar, som .. lydde under birkarlarne, kallades på 1500-talet birkarla-lappar, under det att lapparne i Ångermanland och Umeå, som lydde omedelbart under kronan, benämndes Kungl. Maj:ts eller kronans egna lappar. J. Nordlander i Hist. tidskr. 1906, s. 222.
-SKATT~2. skatt som birkarlarna hade att erlägga för sin rätt till handel med lapparna. Hildebrand Medelt. 1: 312 (1881). Hela birkarlaskatten utgjorde detta år (1590) 60 daler 14 öre. J. Nordlander i Norrl. saml. 320 (1905).
-VÄRDIGHET~200 l. ~102. Huru birkarlavärdigheten förvärfvades, finnes ingenstädes i våra källor nämndt, men ganska visst är, att den var ärftlig. J. Nordlander i Hist. tidskr. 1906, s. 234.
B: BIRKARLE-DRÄNG300~2. Bonde- och Birkarle-Drängar. Hallenberg Hist. 1: 145 (1790).
Spoiler title
Spoiler content