publicerad: 1911
BISITTARE bi3~sit2are (bi`sittare Weste), m.||(ig.); best. -en, äfv. -n; pl. =.
Ordformer
(besitt(i)are Växiö domk. akt. 1720, nr 188 (i bet. 2), Strinnholm Vas. 2: 340 (1820; i bet. 2) m. fl. bysittiare Bidr. t. Åbo hist. I. 9: 22 (1637; i bet. 2))
Etymologi
[fsv. bisitiare; jfr ä. d. bisiddere, d. bisidder, mnt. bisitter, holl. bijzitter, t. beisitzer, eng. bysitter, äfvensom lat. assessor (se ASSESSOR)]
1) (†) person som sitter vid ngns sida; jfr BISITTERSKA 1. Then som sitter när och hoos en, en Bijsittiare. Lex. Linc. (1640; under consessor). Till Honom (dvs. sonen) / Bisittarn af sin thron, Gud såleds talte. J. G. Oxenstierna 4: 218 (1815).
2) ledamot som jämte ordföranden har säte i en kollegialt sammansatt styrelse l. domstol o. d.; jfr BISITTERSKA 2 o. ASSESSOR. Lagförsl. 554 (c. 1606). Wår Doomhafwande, medh theras Nämbd och Bijsittiare (skola aflägga domared). Rättegångsord. 1614, s. A 4 a. Det andra Collegium är Krigz-Rådet, som dirigeras af Marsken, och hafwer till Bijsittiare 2:ne af Rijkzens Råd. Stiernman Riksd. 895 (1634). It welbestelt Domcapitel skall ordenteligen bestå af een Præside eller Förman, och sina wissa Assessorer eller bijsittare. O. Laurelius i KOF II. 1: 362 (1659). Ther (dvs. i kämnärsrätten) skal en Rådman vara, och hafva til Bisittare Stadens Kämnerer. RB 1: 3 (Lag 1734). (Nikodemus) som kom til Jesum om natten, .. och satt ännu .. ibland bisittarena uti det Stora Rådet. Bælter Jesu hist. 5: 92 (1759). Vid the lectorers tillsättjande, som tillika äro consistorii besittare. Skolordn. 1778, s. VII. I 1634 års regeringsform ser man hela organisationen förd till sin fulländning; ej blott riksdrots, rikskansler och riksskattmästare, äfven riksmarsk och riksamiral omgifvas der af kollegier med bisittare ur riksrådet. M. Weibull i Ill. Sv. hist. 4: 81 (1881). Domstol med delvis illitterata bisittare. Auerbach o. Blomqvist (1907). — jfr KASSA-, KÖPMANNA-, LEKMANNA-, RÅDS-BISITTARE. — särsk.
a) (förr) ledamot i skråstyrelse. När som then nykompne Ämbetzbroder sitt Mester stycke will göre, skall han thz Åldermannen och hans Bijsittiere kundgöre. Skråordn. 255 (1575). Hwart Ämbetes (dvs. skrås) ålderman, Bijsittiare, Mästare och geseller. HSH 31: 37 (1663). Meddel. fr. Nord. mus. 1898, s. 84 (i handl. fr. 1726). Lådmästaren med bisittare (i gesällförening på skråväsendets tid). Wetterbergh Får gå 199 (1844). Jämte (åldermannen) .. suto för att leda de gemensamma angelägenheterna (inom ett medeltida skrå) två bisittare. Hildebrand Medelt. 1: 358 (1881).
b) ledamot af magistraten i Ängelholm. Sv:s o. Norges statskal. 1869, s. 245. Ängelholm .. Borgmästare .. Ordinarie bisittare .. Extraordinarie bisittare. Sv:s statskal. 1911, afd. 513.
c) mer l. mindre oeg. o. bildl. Doch adjungeres honom (dvs. planeten Saturnus), såsom Medharbetare eller Bijsittiare, til Winteren the twå milde Planeter Jupiter och Venus. A. Thuronius Alm. 1665, s. B 2 b. (Språkets) lagstiftande församling liksom dess domstol heter bruket, och der äro bisittarne månge. Claëson 2: 272 (1857). (Värden) hade den takten att aldrig dricka det (dvs. sitt bordvin) ensam, utan i sällskap med alla de bordets bisittare, som ej voro öfvermagar. Zedritz 3: 227 (1857); jfr 1. De lekande välja (i leken ”domare o. nämnd”) en domare och tvänne bisittare. Hubendick Flick. lek. 88 (1879, 1883).
Ssg: BISITTAR-300~ l. BISITTARE-SYSSLA3100~20. Lind (1749; under beysitz). Meddel. fr. Nord. mus. 1899—1900, s. 43 (i skråordn. för de jordägande i Simrishamn fr. 1754).
Spoiler title
Spoiler content