BISÄTTA bi3~sät2a (bi`sätta Weste), v. -er, -satte, -satt, -satt; se för öfr. SÄTTA. vbalsbst. -ANDE, -NING (se d. o.).
Etymologi
[jfr d. bisætte, nt. bisetten, holl. bijsetten, t. beisetzen; se BI-, prefix1 1]
eg.: sätta bredvid.
1) [jfr ä. t. herzog Wartislaf liesz sich fräwlein Magdalenam ehelich beisetzen] (fordom) om ceremoni vid bröllop hvarvid brud o. brudgum fördes till en säng på (l. i) hvilken de togo plats bredvid hvarandra; sängleda. E. Churf. Nåde (kurfurstinnan af Brandenburg) haffver .. (låtit) sin elskelige käre dotter, H. K. M:tt till gemåhl öfverantvarda och kongeligen bijsettia. A. Oxenstierna 1: 618 (1620). Hvarföre och lagligen och ordentligtt beviliedt ähr till dette furstlige echtenskaps fulbordan medh kyrkebandh och bijsettiande. Därs. 628 (1646).
2) [jfr motsv. anv. i d., holl. o. t.; se BI-, prefix1 1 a] (†) sjöt. sätta till (segel). Röding SD (1798).
3) [jfr motsv. anv. i t.; se BI-, prefix1 1 a] (†) sätta l. lägga l. foga (ngt till ngt), bifoga (se d. o. 1). Hanss bijsatte Signete. Växiö domk. akt. 1671, nr 37. — särsk. i fråga om skriftlig framställning: tillägga. (Jag) will allenast härwed bijsättia, At Jag holler mycket rådeligit wara, att dhe förbe(mäl)de Gesandter medh stoor courtoisie och Wänligheet vndfånges. A. Oxenstierna i HSH 27: 157 (1633).
4) [jfr liknande anv. i d., nt., holl. o. t.; se BI-, prefix1 1 c] från sorgehuset afföra o. i grafkapell l. dyl. insätta l. i graf nedsätta (lik) i afvaktan på senare försiggående jordfästning. N. Av. 23 april 1657, nr 1, s. 2. Kyrkol. 18: 4 (1686). Konungens lik, som var i Capellet bisatt. Tessin Bref 2: 307 (1755). Från lilla grafkoret, der kistan stod bisatt, bars densamma till grafven. SD(L) 1901, nr 429, s. 3. (Prof. Malmströms) stoft fördes .. från Röda korsets sjuksköterskehem till atelieren .. der det kommer att stå bisatt till begrafningsdagen. Därs. nr 488, s. 3.
