SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1911  
BITREKLANG bi3~tre2klaŋ l. ~02, r. l. m.; best. -en; pl. -er.
Etymologi
[se BI-, prefix1 2]
mus. treklang uppbyggd på annan ton i skalan än grundtonen. I motsats till hufvudtreklangerna äro bitreklangerna icke karakteriserande för tonarten. Bergenson Harm. 16 (1899, 1904).
Spoiler title
Spoiler content