BITRYCKA, v.; p. pf. -t; se för öfrigt TRYCKA.
(†) trycka (ngt) ss. bihang (till ngt); i tryck bifoga. Thenne wår Förordningh och bijtryckte Taxa. Förordn. om postbrefven 1668. (Jag) förehölt honom hvarföre han fördristat sig att bi-trycka de af Biörkman framför desse acter giorde tilläggningar. Benzelstierna Cens.-journ. 60 (1738).
