BJÖRKNA bjœr3kna2 (bjö`rkna Weste), f. l. r.; best. -an; pl. -or.
Etymologi
[namnet torde vara föranledt däraf, att fiskens färg påminner om björk- (stamm)ens; afledningsändelsens natur är ej klar; jfr Tamm samt Hellquist Etym. bemerk. XII (1893)]
(utom i vetenskaplig framställning nästan bl. i Sveal.) (individ af) fiskarten Abramis blicca Bloch; jfr BJÄLK, sbst.1,BJÄRK,BJÖRKA, sbst.2,BJÖRKARE,BJÖRK-FISK, BLECKA, PANKA. Linné Syst. nat. 57(1740; uppl. 1748: biörka). Som Björknan är liten, benig och alltid mager, så användes hon aldrig till mat, om ej af fattigt folk. Nilsson Fauna 4: 330(1855). Björknan liknar till form och färg en ung braxen och anses af fiskare ofta såsom en sådan. 1 Brehm III. 1: 276(1876). Björkna .., en i södra och mellersta Sverige .. ganska allmän braxenfisk. NF(1877). Björknan, som icke går norr om Gästrikland. Ekman Norrl. jakt 307(1910).
