publicerad: 1912
BJÄRK bjær4k, förr äfv. BJÄRKE, m. l. r.; best. -en; pl. -ar.
Ordformer
(bjärk Broocman Österg. 2: 46 (1760) osv. bjärke T. Tiburtius i VetAH 1755, s. 208, Broocman Österg. 1: 58 (1760) m. fl.)
Etymologi
[sv. dial. bjark, ett slags fisk, björkna? (Smål., Linder Allmogem. i S. Möre (1867)); jfr nor. berk, ett slags ljusfärgad, blank forell. Ordet hör otvifvelaktigt tillsamman med nor. bjerk, bjärt, frisk, liflig (om färg), o. är identiskt med stammen i BJÖRK smat nära besläktadt med stammen i BJÄRT]
(föga br.) (individ af) fiskarten Abramis blicca Bloch, björkna. (I Roxen) fångas Gäddor, .. Löjor, Bjärke, Lake (m. m.). T. Tiburtius i VetAH 1755, s. 208. (För att tjäna abborren till föda) odlas och utsläppes .. yngel af löja och bjerk. H. Widegren i LAH 25: 82 (1867). — jfr MJÖLK-BJÄRK(E). — Anm. Enl. Stuxberg Fisk. 516 (1895) skall braxnen, Abramis brama Lin., i Skåne benämnas bjärk på grund af förväxling med björknan.
Spoiler title
Spoiler content