1) = BLACK 1. Sy, en blackot hest, och then som på honom satt hans nampn war dödhen, och heluitet fölgde honom effter. Upp. 6: 8(NT 1526; Bib. 1541: black). Beder I vele .. ködra (dvs. tjudra) den blachotta hesten och honom väl förvara. RP 8: 176(1640). (Somliga jungfrur bruka) Brokote, blakkota Klän, helt smalt åt Sjdorne snöra. Warnmark Epigr. L 1 a(1688). — särsk.
a) med anslutning till Upp. 6: 8 (se ofvan); jfr BLACK, adj. 1 a.Man ridher en hest är blackot, och tänckier longt, och kommer stackot. Sv. ords. B 5 b(1604); jfr: Man rijder en Häst är blackot, täncker långt, och blifwer stackot .. (dvs.) Man haar intet snöre på Lijffztijden. Och brukas dhetta, när man hörer giöras långt facit på Liffztijden, och wil myckit vthrätta. Grubb 502(1665).
b) i uttr. rida den blackota hästen; jfr BLACK, adj. 1 b.(Danskarna) rijdhe så gerne then blackotte häst, / Och swijke icke för än thet trenger mest. Svart Gensvar I 5 b (1558).
2) = BLACK, adj. 2. (I vattensot är det) ingen rådh .. när watnet haffuer tweggiahanda fergha, såsom är nedre rödt och offuan på blackot. B. Olavi 61 b(1578). En elak Liungeblandatt och blackott ängh. Växiö domk. akt. 1654, nr 250.(Sirius) Kan .. måla Äplet rött, som war een blakkot Karta. Spegel Guds verk 172(1685). — särsk.
b) = BLACK, adj. 2 b.Blackot, Fuscus. Lex. Linc.(1640). Blackot .. halfswart, swartlet .. Lat. glaucus. Spegel Gl.(1712). Ni träffar här (dvs. på Kap) tre slags ansigten, utom de hvita; gulbruna hottentotter, becksvarta slafvar, och blackote blänningar (dvs. bastarder) eller europeiske jämtungar med någon svart demoiselle. J. Wallenberg 221(1771). — jfr MUS-,SVART-BLACKOT.
SAOB
