publicerad: 1913
BLECKSLAGERI bläk1slageri4, i sht i Sveal. o. Norrl. stundom blek1-, äfv. 0104, stundom 3~002 (ble`ckslageri´Weste), n.; best. -et, äfv. -t; pl. (i bet. 4) -er.
Etymologi
[jfr d. blikkenslageri]
1) tillverkning af blecksaker; konst(en) att tillverka blecksaker; bleckslagaryrke. Weste (1807). Dalin (1850). Äfven för en skicklig arbetare är det svårt att inom bleckslageriet, utöfvadt som handarbete, få rena ytor och linier. J. O. Andersson i Meddel. fr. Sv. slöjdfören. 1885, s. 27. Man (har) delat (järn-)plåtens bearbetning i tre handtverk eller yrkesgrenar, nämligen grofplåt-, tunnplåt- och bleckslageri. 2 Uppf. b. 6: 118 (1904).
2) (†) koll.: samtliga arbetare som tillverka blecksaker, i allm. l. i ett land l. en stad. Dalin (1850). Hela bleckslageriet består af inkallade utländningar. S. Grubbe i Försl. t. SAOB (1852).
4) inrättning l. lokal för tillverkning af blecksaker. Dalin (1850). Lokaler för inrymmande af bleckslageri. Riksd. rev. ber. ang. statsv. 1904, s. 157. Bleckslageriet (vid Tomteboda) har inrättats för reparation af det stora antalet lyktor, lampor, smörjkärl m. m. vid I distriktet. Statens järnv. 3: 391 (1906).
Ssgr: BLECKSLAGERI-ARBETARE1003~, äfv. 0103~, stundom 3001~0200. PT 1905, nr 288 B, s. 2. Därs. 1910, nr 167 A, s. 1. —
-ARTIKEL ~020. vanl. i pl. För statens järnvägar erforderliga bleckslageriartiklar. Riksd. rev. ber. ang. statsv. 1904, s. 157. —
-MASKIN~02. SFS 1893, nr 101, s. 2. Bleckslagerimaskiner, såsom excenter- och skrufpressar. PT 1902, nr 110, s. 4. —
-SLÖJD~2. Från strängt pedagogisk synpunkt är visserligen bleckslagerislöjden i och för sig förkastlig. J. O. Andersson i Meddel. fr. Sv. slöjdfören. 1885, s. 27. —
-VARA~20. vanl. i pl. C. R. Ekstrand i Sv:s land o. folk 794 (1901). —
Spoiler title
Spoiler content