SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1916  
BLOTTNING blot3niŋ2, r. l. f.; best. -en; pl. -ar.
vbalsbst. till BLOTTA, v.1 Fiellström (1738). Almqvist (1844). — särsk.
1) till BLOTTA, v.1 1 c; särsk. konkret: ställe där malmfyndighet blifvit barlagd. I öfrigt finnas .. flera goda blottningar på svartmalm samt massor af stora malmstenar. Jernk. annal. 1900, s. 314.
2) (†) till BLOTTA, v.1 2; särsk. konkret: blotta. Icke settie .. sine fiender for ringe, ath wij legge nogen blåthning. G. I:s reg. 14: 139 (1542).
Ssg: (1) BLOTTNINGS-ARBETE. Jernk. annal. 1909, s. 252.
Spoiler title
Spoiler content