SAOL SO SAOB Alla tre läs på saob.se SAOB Svenska Akademiens ordbok publicerad: 1917 BLÅA blå3a2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE; jfr -ERI. Ordformer (blåda C. F. Lönnberg (c. 1800) i Fataburen 1907, s. 226) Etymologi [afl. af BLÅ 1, motsv. nt. blaüen, holl. blauwen, t. blauen, eng. blue; jfr fr. bleuir] göra blå, blåfärga. Hush.-bibl. 1757, s. 231. Att blåa det blekta garnet. AHB 38: 45 (1869). Särskilda förbindelser: BLÅA AF SIG 10 4 0. färga af sig blått. BLÅA (I)FRÅN SIG 10 (0)4 0. (mindre br.) färga af sig blått. Weste (1807). Sundén (1885). SAOB Alfabetisk lista blysa subst. blysa verb blysning blystra blå adj. blåa verb blåande blåbär subst. blåelse subst. blåeri subst. blågarn Till alla ordböcker Spoiler title Spoiler content