(i vitter stil) blånande, blå. Han .. / såg ut åt blånad ban, / der solen sjönk i vågen. Tegnér 1: 69(1825). Örnen jagar stolt i blånad sky. Bäckström Skald. 89(1860). Klart och tätt / kom rop på rop .. / från blånadt fjärran till mig. Hallström Leg. 40(1908).
