SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1918  
BOGNING 3gniŋ2, r. l. f.; best. -en; pl. -ar.
(numera föga br.) vbalsbst. till BOGA, v.1 — särsk. (†) om egenskapen att vara ”bogad”, boglamhet. Florman Häst. känned. 91 (1794; se under BOG-SKRIDNING). Billing Hipp. 319 (1852).
Spoiler title
Spoiler content