SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1918  
BOJKOTTA boj3~kot2a, stundom 040, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING; jfr BOJKOTTING.
Ordformer
(förr skrifvet boycotta l. boykotta)
Etymologi
[efter eng. boycott, bildadt af namnet på en irländsk godsförvaltare, som 1880 blef föremål för afspärrningsåtgärder från irländska jordligans sida; jfr d. boykotte, holl. boycotten, t. boykottieren, fr. boycotter, äfvensom BOJKOTTERA]
urspr. o. vanl. om (organiserade) arbetare ss. konsumenter o. kunder: på grund af ngn anledning till missnöje afbryta förbindelserna med (affärsföretag, handlande, leverantör osv.) l. vägra att ta befattning med (t. ex. en vara) i syfte att därigm tillfoga ekonomiskt afbräck o. ofta för att framtvinga önskade rättelser l. medgifvanden; äfv. allmännare, om gemensamt uppträdande mot misshaglig person, inrättning o. d.: afbryta umgänget med, upphöra att besöka l. anlita. Bojkotta en flicka på en bal, (komma öfverens om att) icke dansa med henne. En man, som blifver ”boycottad”, skall enligt landligans order behandlas som en fredlös. NDA 1880, nr 296, s. 2. Boycotta alt engelskt. AB 1890, nr 28, s. 3. Svedala arbetarekommun (har) beslutat att iscensätta en effektiv bojkottning af all hr N:s handel. Arbetet 1906, nr 18, s. 4. (Bolschevikerna) uppmanade arbetarne att avhålla sig från deltagande i dumavalen, bojkotta dem. Axelrod Ryska socialdemokr. 13 (1917).
Ssgr: BOJKOTTNINGS-RÖRELSE.
-SYSTEM.
Spoiler title
Spoiler content