publicerad: 1918
Ordformer
Etymologi
1) [jfr motsv. anv. i fsv., nor. dial. o. isl.] (†) boningsplats; bostad, hus, hem; äfv.: bo l. uppehållsort för djur; jfr BOL 1. Han gick i Klemit Benctsons bolstad tes viliandes at han velle göra schada. BtFH 2: 149 (1560). Att I (Hudiksvalls borgare) icke motte tvungne blijffva att flyttia ifrån eder gamble bolstadh och i den nye stadhen. A. Oxenstierna 2: 164 (1614). Vilddjuren hafva sökt sin bolstad på denna orten. Heinrich (1814). Om man vill .. påstå att .. (Erik den helige) ifrån sina gamla bolstäder bortdrifvit landets forna invånare (i Finland ända till Kymene älf). A. J. Hipping i Acta soc. sc. fenn. 2: 1153 (1847).
2) [jfr motsv. anv. i fsv., nor. dial. o. isl.] (numera knappast br.) (landt)gård, hemman; jordegendom; särsk. om den del af en jordegendom som utgör tomtplatsen för mangårdsbyggnaderna; jfr BOL 2. (Jesus) kom till en stadh j Samarien som kallas Sychar widh en bolstadh som Jacob hadhe giffwit sinom son Joseph. Joh. 4: 5 (NT 1526). De ägor, som tillhöra en lägenhet på landet, äro: tomt eller bolstad, der boningshusen stå; bolägor .. samt utmark. Palmén Jur. handb. 157 (1859).
3) [jfr motsv. anv. i fsv. o. dan.; bet. är en specialanv. af 2] (†) mindre landtgård, torp; jfr BOL 4. Någhor godz .. med the torp eller boolsteder ther vnder liggia. G. I:s reg. 8: 87 (1532).
4) [jfr motsv. anv. i fsv.] (numera bl. jur.) jordområde för en by l. en enstaka gård. Hwar släkt hade (under den tidigare medeltiden) sin eeghen ättahaga i sin boolstadh. O. Petri Kr. 82 (c. 1540). Alla dhe engior, som vnder Siundby gårdh nu ligge och innan för berörde bohls råår och bohlstadh belägne äre. BtFH 4: 4 (1561). Raam Åkermätn. 81 (1670). Stöta flera byars ägor samman, och stadna på ett rör; varde hiertestenen, med sina kantar, therefter rättad, så at hvar kant svarar emot sin bolstad. JB 12: 2 (Lag 1734). Bol-stad, .. Hela byens ägor innom rå och rör. Schultze Ordb. 4909 (c. 1755). jfr: Hvad äldre lagar kallat byns bolstad, d. v. s. .. byns ägor å land. Lagberedn. försl. t. jordabalk 3: 142 (1909).
Ssgr: A: (4) BOLSTADA-REN. [fsv. bolstads ren] (†) ren mellan byars l. gårdars ägor. Gambla och vhrminnes Boolstada Rehnar, Odelbyar emillan. Raam Åkermätn. 84 (1670). —
(4) -RÅ, r. l. f. [fsv. bolstaþa ra, bolstads ra] (numera bl. i Finl.) jur. råmärke mellan byar l. gårdar. Tomterå, Farvägrå och Dälderå i Skog och mark, må ingen taga för Bolstada rå. Abrahamsson 479 (1726; efter handl. fr. 1698). Ingen må bolstada rå uptaga, eller nedersätta, utan Häradshöfding med några af Nämnden. JB 13: 1 (Lag 1734). Sv. fin. lagterm. (1883). —
(4) -SKILLNAD. (bolstads- BtFH 4: 133 (1563)) [fsv. bolstaþa skilnaþer] (numera bl. i Finl.) ägogräns mellan byar l. gårdar. Abrahamsson 458 (1726; efter handl. fr. 1693). JB 11: 7 (Lag 1734). Urminnes häfd (gäller) icke .. uti öppen skog och mark, byar emellan, utan rå och rör eller annan bolstadaskilnad. Schrevelius Civilr. 2: 78 (1847). Sv. fin. lagterm. (1883). —
(4) -SKÄL. [fsv. bolstaþa skiäl, bolstads skiäl] ägogräns mellan byar l. gårdar. Stridigheet angåendhe ägoskildnadh och bohlstada skiähl. Växiö domk. akt. 1674, nr 243. Ligger å, siö, eller sund byar emellan; the måge ock bolstada skiäl vara, om ej rå och rör ther emot äro. JB 12: 3 (Lag 1734). Sv. fin. lagterm. (1883). —
(4) -SYN. (bolstads- N. Silfwersköld (1697) hos Cavallin Herdam. 4: 244) [fsv. bolstaþa syn] (†) syn l. besiktning å rågång mellan byar. Bolstada syner böra fuller hållas emellan Valborgmässo och Allhelgonedag. Nehrman Pr. civ. 271 (1732).
-SKILLNAD, -SYN, se A. —
Spoiler title
Spoiler content